
Anna Jönsson
Den 22 november åkte jag och min kompis Tomas Larsson till Brasilien I två veckor för att
vågsurfa.Vi flög från Stockholm till Natal. Framme i Brasilien tog vi en taxi till ett pousada i
Ponta Negra där vi bodde den första natten.Vi checkade in, jag smörjde på lite solkräm,
slängde på en ruchguard och gick ner till stranden. Vågorna var små och snälla, perfekta för
en nybörjare som mig.

Stranden i Ponta Nerga är vidsträckt och det finns plats för många surfare i vattnet. Dock var
det ganska strömt så när jag gick upp var det svårt att hitta tillbaka till stället där vi lagt flip flopsen.
Men Natal var fullt av stora hotell och charterturister så dagen efter tog vi bussen söderut.
Efter en två timmar lång bussfärd var vi framme i Pipa. Denna fiskeby upptäcktes av surfare
och hippies på sextiotalet och blev därifrån hem åt många författare, filosofer och konstnärer.
Nu är byn en populär plats för brasilianarna att åka till på sina semestrar och den växer hela
tiden.
Än så länge bestod byn mest av små hus och pousadas, men det byggdes lite överallt och
snart kommer nog denna by också vara full med stora hotell.
Jag, Tomas och Justin, en engelsman som vi träffade i Ponta Nerga bestämde oss för att bo i
ett rum på pousada Vera my house. Det var ett litet hemtrevligt pousada mitt i Pipa.


I Pipa finns flera surfstränder:
Praia do Amor - låg på ca 10 minuters gångavstånd från vårt pousada. Där fanns de största
vågorna och två surfcenter. På ett av dem jobbade Sebastian, en svenska som bott i
Brasilien i 11 månader och planerade att stanna ännu längre. Vågorna vid Amor skulle vara
som bäst vid högvatten, då de var större och lite långsammare.
Praia do Centro – Stranden rakt ner ifrån Vera my house. Här var det stenigt och svårt att
ta sig ut med brädan om man inte visste vart man skulle gå, så jag vågade mig aldrig ut där.
Praia do Madeiro – Antingen kunde man ta bussen från centrum ut till Madeiro på några
minuter för 1,25 real (1real= 3,5kr), eller så kunde man gå den ca 30 minuter långa
strandpromenaden över Baia dos Golfinhos. Baia dos Golfinhos bukten var väldigt vacker
och ofta när man gick där fick man se delfiner i vattnet. Det var även ofta delfiner i Praia do
Maderio där man låg och surfade.
Det gick bra att gå promenaden när det var lågvatten, men vissa delar fick man klättra över
stenar, viket var lite krångligt när man hade en bräda under ena armen och flippflopps på
fötterna. När det var högvatten var det svårt/omöjligt att ta sig över stenpartierna och man
kunde man bli instängd i Golfinhos bukten, så då var det säkrast att ta bussen.
In Praia do Madeiro bukten var vågorna lite mindre och bättre för nybörjare som mig. Längst
sönder ut i bukten fanns en longboard våg där de med lite större brädor höll till. Det fanns ett
surfcenter även här.
Surfet i Pipa är Beachbreak och vågorna bryter på olika ställen hela tiden.


Brasilien är ett av de dyraste länderna i Sydamerika. Vårt pousada i Ponta Negra kostade 37
real, på Vera my house bodde vi får 20 real per natt när vi var tre personer och 25 när vi var
två.
En middag gick på mellan 10-20 real med dricka, men då åt vi på de billigaste restaurangernat
vi hittade. På de flesta ställena kostade en huvudrätt 20-30 real.
Till lunch blev det oftast en acai eller en macka, vilket kunde kosta allt från 1-7real.
Många av localsen var helt grymma på att surfa, så det var roligt att sitta på stranden och
kolla. Ett av proffsen som kom ifrån Pipa var hemma och var ute och tränade på Praia do
Amor de sista dagarna vi var där. Han hade verkligen koll på sina grejer.


En dag åkte vi på en beachbuggy tripp längst kusten söderut, förbi Sibauma, Barra do
Cunhau (en by där många kitare höll till) och Baia Formosa som ska vara ett bra surfställe
med revbryt. Tror att vi missade själva surfspotet men det var en mysig by.
Dagen innan vi skulle flyga hem åkte vi med en beachbuggy upp till Natal, vilket visade sig
vara en flopp. Vi fick se några stränder, bland annat Tibau do sol där de hade kite kurser och
sedan stannade vi till vid världens största cashewnöts träd. Men det var en dyr resa för så
lite saker att se.
När vi väl var framme i Ponta Negra spenderade vi resten av dagen med att sitta och titta på
surfarna i Ponta Negra. Det var inte speciellt bra förhållanden men jag fick se en tjej som var
kanske 16 år och riktigt grym. Hon gjorde areals och 360 lätt som en plätt. Grymt inspirerande!
Den delen av Brasilien som jag besökte heter Rio Grande do Norte och är toppen för
vågsurfing och det finns många kiteställen. För windsurfing verkade vinden vara för svag.


Text: Anna Jönsson